Liv

Jag prisar Ditt outgrundliga väsen
Din ofattbara existens
som griper mitt hjärta
är mig så nära, så innerlig
bara hos mig, men också hos alla
och vid alltets yttersta gräns

Du öppnar dörrar i mitt inres fördolda
dörrar mot frihet, oändliga vidder
jag skådar ut över vida landskap
Din Andes vind, het och svalkande
fördold och uppenbarad
spränger ramar

ljumma vindar som lyfter
mot nya horisonter
ordlöshet som befriar
borrar sig ner
till djupare skikt
till ljuset

oupptäckta hav
vindar som bär
det konkreta bleknar
doften lyser upp
hjärtat smakar
i tystnad

Liv
och över nog