Att leva vänd mot Guds ansikte

Att leva vänd mot Guds ansikte är att leva i ljuset. Ljus skänker både värme och klarhet. Ljus avslöjar även smuts i hörnen. Ibland kan ljus blända, och tillfälligt nedsätta synförmågan. Men i ljuset finns ingen plats för mörker, ondska eller svek. Ljus är människans rätta element, den miljö hon skapats för.
När vi vänder oss mot Skaparen möts vi av ljuset. Ljuset som gör Honom verklig, genom att det lyser på Jesus Kristus. Han som öppnar dörren för oss att lära känna Gud, att beröras av Hans kärlek. Denna kärlek väcker ett gensvar på insidan. Den förmår uppväcka den kärlek som finns som en dold potential inom varje människa, (och som finns där oavsett om hon upplevt sann kärlek från människor eller ej). När vi bejakar uppväckandet av denna inre kärlekspotential föds en längtan att följa Honom. Är det kanske just denna rörelse, att vända oss mot Herren, som vi ibland kallar omvändelse? Det är inte något vi gör en gång för alla. Livet, både till det yttre och det inre, är fullt av sådant som ständigt får vår blick och vår uppmärksamhet att dras åt alla möjliga håll. Omvändelse blir då en ständig rörelse tillbaka mot Gud. Varje gång vi åter igen ser upp i Hans ansikte lockas vi tillbaka till efterföljelsen, till överlåtelsen. Denna överlåtelsens ljuvliga väg, öppnar ständigt nya dörrar och visar oss nya djup i tillvaron. Det är den väg utmed vilken även friden blir allt djupare. Efterföljelse är inte en ytlig aktivism, eller ett påklistrat beteendemönster. Det är helt enkelt ett gensvar på vår erfarenhet av Gud. Därför kan man också säga att ”omvändelse” är ett livslångt projekt. Nu är det inte ett projekt i den meningen som vi ofta lägger i ordet, – att man systematiskt checkar av sina resultat för att pressa sig vidare snabbare och nå längre. Nej, det handlar om att leva med rätt inriktning, i en rörelse mot Honom, medveten om Hans ständiga närvaro. Det viktiga blir då inte hur långt vi kommit, eller hur många gånger vi misslyckats, utan det handlar om rörelseriktningen! Omvändelse är korrigeringar av denna rörelses riktning, så att den ständigt flödar mot målet. Målet är Herren själv, inte ett aktivitetsprogram.